1 år sen

För ganska precis 1 år sedan så fick jag reda på att jag hade denna söta lilla guldgosse i magen. Eftersom jag alldeles nyligen hade haft ett missfall så blev jag väldigt förvånad när stickan visade två små rosa sträck men lyckan var då extrem eftersom vi önskat oss ett till barn. En lättsam graviditet och en okomplicerad förlossning sen så kom äntligen älsklingen ut. Lite turbulent var det första tiden som ni vet men nu så känns det verkligen som att vi smällt allt och kärleken växer sig bara större för var dag som går.

Alla dessa små utvecklingssteg som han gör är så roliga att observera och få vara en del av. Som exempel så har han nu börjat upptäcka sina fötter och ligger gärna och gnider dem mot varandra och när jag lägger en sak emellan så anstränger han sig verkligen för att känna på den. Sen så älskar han när man kittlar han så han nästan kiknar av skratt eller ligger och pratar med han och han pratar ivrigt tillbaka. Mycket jobb med tungan är det också, allt ska smakas på och idag nästan åt han upp mitt ansikte.

Fortfarande så är det bästa att få sitta upp och titta på oss andra eller hoppa lite i hoppgungan. Att ligga på golvet går bara korta stunder så det här med rullandet har vi helt kommit ifrån.

Jag måste även visa en bild på storkillen som hade så roligt i snön idag.

Förresten så hände det en liten komisk sak idag. När vi satt vid frukostbordet så såg vi hur vår granne Tommy kom körandes med snöslungan. Helt plötsligt så började han skotta vår uppfart och ärligt så vet jag inte om det var för att han ville vara snäll eller om han bara älskar att köra sin nya snöslunga. Hur som helst så var det då jätte gulligt för under natten så har det snöat 1 decimeter så det var en del att skotta. Vi började göra oss i ordning för att gå ut när jag hör hur han knackar på dörren. Tommy hade även tänkt att skotta fram ytterdörren som vi inte använder och det hade jag helt missat för där ligger nämligen kabeln till utebelysningen och den hade nu fastnat i snöslungan. Kabeln var helt förstörd och jag hoppades innerligen på att inte även snöslungan gått sönder. Snopet gick han hem med både maskinen och kabeln för att laga och 30 minuter senare när vi fått på oss alla kläder så gick vi bort och kollade läget. Kabeln blev lite kortare än innan men fult fungerande och maskinen verkade ha klarat sig.

Dagens goda gärning som förvandlades till lite mera jobb än tänkt men slutade bra ändå. Tack Tommy!