Jag kan börja med att säga att jag är glad att jag inte väntade tills jag blev 40 med att skaffa barn för då hade jag dött vid det här laget.
Jag har alltid förstått att mina barn kommer att få mycket energi och livsglädje och i kombination med min käre sambos gener så kunde det inte slutat annorlunda.
Josef är för tillfället inne i en extremt krävande period och egentligen ända sen han föddes så har han inte haft tid att sova eller komma till ro. Livet är helt enkelt alldeles för spännande, för tänk om man skulle missa något…
Fast vi idag på eftermiddagen varit på kalas och sedan på gympa i skolan och därefter badat så har han inte tid att sova. Läggningen gick då lite fortare idag än vad den brukar göra så nog var han trött trotts allt.
Ett bra exempel på hans energi är att jag idag skulle jaga han runt runt i gympasalen i 45 minuter och så fort jag slutade så skrek han bara ”mera mamma.” Det är tur att det finns gott om barnvakter till Melvin när man är där så att jag kan ägna lite lektid till storkillen. Och även Melvin verkar brås på storebror för han älskar också att sitta upp och se vad som händer och det är enbart korta stunder som han vill ligga själv på golvet. Ni förstår kanske varför jag är kaffenarkoman…
Koftan som Melvin hade på sig idag fick jag av en gammal tant som hört talas om han och därför stickat en ärmlös kofta åt han med ett M på. Super sött tycker jag.