Försäkringskassan

Jag tycker att våra barn är det viktigaste vi har här i livet, men det tycker inte försäkringskassan!

Problemet är som följer: i augusti i år så födde jag en son som saknar båda sina armar och redan på BB så började jag fundera på hur säke
rt han kommer att sitta i bilbarnstolen när axelvidden är smalare än hos andra barn.
Efter att jag pratat med NTF så lugnade de mig lite genom att informera om att så länge barnen sitter bakåtvända i babyskyddet så tar stolen upp den största kraften vid en kollision. De tyckte däremot att det inte skulle vara fel med en bröstplatta som håller fast bålen.
Detta finns inte att köpa på marknaden utan måste specialtillverkas.
Babyskyddet kan bara användas de första månaderna så när vi nu så småningom ska byta till en större stol så kommer vi få problem.

Försäkringskassan har ett bidrag som heter bilstöd och det är till för personer med funktionsnedsättning som har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationsmedel. Även du som har barn med funktionsnedsättning kan få bilstöd. Bilstöd kan vara bidrag för att köpa bil, anpassa bilen efter dina behov och för att ta körkort.
Du kan få bidrag om du:
– har en bestående funktionsnedsättning eller har barn med en bestående funktionsnedsättning.
– tillhör någon utav bilstödets fem bidragsgrupper. (grupp 5: har barn med funktionsnedsättning, bor ihop med barnet, behöver bil för att kunna förflytta dig tillsammans med barnet och ska köra bilen själv.)
– bor i Sverige och inte arbetar i något annat land.

Det som vi sökt om är anpassningsbidraget för att göra bilbarnstolen säker.

Försäkringskassan har nu beslutat att jag inte har rätt till detta bidrag med motiveringen att de tycker att jag kan ha Melvin liggandes i barnvagnen och åka buss.

Jag har förklarat för dem att jag bor i en by där kommunikationerna inte är så bra och jag har 1 mil till närmsta livsmedelsaffär. Skulle jag vilja åka och handla mjölk en lördag så måste jag ta båda mina barn med mig eftersom jag delvis är ensamstående för min sambo arbetar på annan ort och åka 9:15. Sen så får jag glatt vänta 3 timmar på att bussen går hem igen. Detta skulle då ta dryga 4 timmar jämfört med 30 minuter som det skulle ta med bil.
Nästa sak är att vi kommer att ha en hel del sjukhusbesök i Umeå som är 14 mil bort enkel väg och en resa dit skulle ta hela dan.

Jag begär inte en ny bil utan bara ett verktyg som ska hjälpa mig och min son att förflytta oss säkert.
Jag tycker att det är rent skamligt hur de resonerar och en död åt landsbygden.
Hade jag bott i Sthlm så hade jag haft lite mer förståelse men fortfarande ogillat beslutet.

Enda sätet för mig är att själv bekosta denna speciallösning och det kommer att kosta från 4000 kr och uppåt beroende på hur vi ska lösa problemet.
För mig så är detta mycket pengar men för försäkringskassan så borde det inte vara det om det kan rädda ett liv.

Jag vet att exempelvis barn med CP skador eller andra diagnoser har fått detta bidrag, så varför gäller det inte mig???

Bara för att det inte finns skrivna praxis (för denna funktionsnedsättning är ytterst ovanlig) så borde de bedöma varje fall för sig.