Det finns så mycket som man kan lära sig av livet.
Det var en kylig morgon idag. Men med lite varma kläder och bra sällskap så trotsade vi kylan och gick broarna runt. Sen så gick vi hem till Sofie, tände en brassa och åt lunch. En mysig start på dagen och smågrabbarna blev då trötta och har nu somnat in gott.
Ikväll kl 20:00 så är det en dokumentär på svt 2 som jag bara måste se.
Dokumentär. Det är 50 år sedan neurosedynbarnen föddes i Sverige – en chock för föräldrar och sjukvårdspersonal. Ylva Hemstad har följt några av de 100 svenskar, som överlevde den moderna medicinens hittills största katastrof. Vad trodde man om framtiden på 60-talet när lösningen hette institutionsvård och protesträning? Och hur har det gått?
Ett besök på öppnaförskolan och ett pass babyrytmik fick mig att vakna till idag. Sen så följe Åsa och lilla Vera med hem och åt lunch. Det händer så mycket på två månader att det är läskigt. Melvin kändes som en riktigt stor kille i jämförelse med Vera. Det var så mysigt att få gosa lite med tösen för de luktar ju sååå gott i början. Nu ligger Melvin i min famn och pratar, öhh, oooo, ejjjj låter det och så skrattar han emellanåt. Måste ta och spela in ljuden någon dag så att ni får höra.
Men nu så ska vi då strax klä på oss och gå och hämta storebror.
Igår så fick jag äntligen köpa mig min första riktigt dyra skinväska. Jag har alltid älskat väskor, mycket mer än vad jag gillar skor och i sena tonåren så köpte jag ofta nya väskor. De senaste åren så har jag dock tyckt att det har varit en onödig utgift eftersom jag har skaffas hus och barn och då har det prioriterats först. Men igår så tänkte jag att nu är det dags att jag köper något bara till mig själv. Det blev en väska från Wera som finns på Åhlens och istället för att köpa en svart som jag alltid brukar göra så slog jag till på en brun.
Sen så tittade jag även in på Polarn och Pyret och köpte nya vintervantar till Josef. Enligt mig och även en rad tester som jag läst så är dessa vantar bland de bästa som finns på marknaden. Lätta att sätta på och man kan ha dem både innanför och utanpå overallen. Förra vintern så hade han likadana och jag var då supernöjd med dem.
Idag så njöt vi lite i det fina vädret i en lekplats som vi hittade i närheten. Sen efter lunch så var det dags för pojkarna att sova så då åkte vi tillbaka till Skellefteå igen. Klyschigt att säga men borta bra men hemma är alltid bäst.
Väl hemma så fick jag ett sms av grannen som berätta att vår katt attackerat henne när hon försökte klappa henne. Dumma katt! Det har hon aldrig gjort tidigare och hon var väll säkert sur för att vi var borta. Hoppas det inte händer igen.
Detta är för er som gillar en lite gammaldags inredningsstil. Det är som att komma till tidigt 1900-tal när man är hos Brittmarie.
Medan Brittmarie passade Josef så åkte jag in till stan och träffade min kära vän Susanne och hennes William. Han är född två dagar efter Melvin så det var kul att prata lite med någon som har likadana bebisfunderingar som mig själv. Jag blev bjuden på en otroligt god lunch och muffins som hon bakat och sedan gick vi ut på en långpromenad. Vi gick runt och tittade på vackra byggnader både nya som gamla. Den äldre som jag fotade är en biograf och nybyggnationen är designhögskolan. Det byggs för fullt i denna stad för tillfället så att allt ska vara i toppskick till 2014. Det är så inspirerande att se tycker jag för i Skellefteå händer det inte mycket. Vi var även förbi stan och shoppade lite men jag lägger upp bilder på det imorgon.
Jag måste även få berätta att Melvin idag vände sig från rygg till mage för första gången. Det hände när han låg naken på golvet och jag var och hämtade en salva som jag skulle smörja han med.
Resten av eftermiddagen/kvällen så har vi varit hemma hos Brittmarie och myst samt ätit god mat. R som bara sov tre timmar inatt och Josef som inte vilat på dagen gick och la sig vid åtta så det känns som semester att få ligga i soffan en hel kväll och se på tv och läsa inredningstidningar. Men nu är även jag trött så vi hörs imorgon igen.
Jag pratade just med min lillkussin Nicolina i telefonen. Så himla kula att hon ringde för det var evigheter sen vi pratade sist.
Jag vet inte hur vi kom in på det men det spelat egentligen ingen roll. Det vi diskuterade var hur fruktansvärt irriterande det är med folk som gör statusuppdateringar flera gången om dagen på facebook. De skriver nått i stil med att de vaknat och är trötta precis som alla andra också är den här årstiden. Sen så skriver de vad de ätit till lunch och om de har tränat. Har de barn så blir det även något inlägg om vad ungen gjort för tokigheter idag. Sen så finns de även de som lägger upp söta bilder som de hittat på Google och gärna flera om dan!
Jag blir rent tokig på detta, sluta!!!
Skriv gärna om det hänt något speciellt och roligt i era liv men jag skiter fullständigt i om ni ätit pannkaka till lunch…
Nu har jag rensat massor i min lista för att slippa läsa att Kalle som jag gick förskolan ihop med har borstat tänderna eller inte.
Min uppmaning till dessa människor är att starta en blogg istället för då kan alla andra välja själva om de vill gå in och läsa vad du åt till middag idag.
Vid 7 tiden så packade jag in barnen i bilen och åkte. Att köra bil i mörkret är inte roligt och sen att det regnar och är nollgradigt gör inte saken bättre. Vi tog det då lugnt och pojkarna sov hela vägen så det gick bra. Josef var bara att lyfta över till sängen när vi var framme för pyjamasen hade vi fått på oss hemma. Nu sitter vi och kvällsfikar lite innan det är dags för sängen.
Jag håller på att packa väskorna för ikväll så tar jag barnen i bilen och åker till Umeå. Det ska bli skönt att få byta miljö någon dag och träffa gamla vänner men framför allt så får vi träffa pappa lite. Fast det inte blir någon långtripp så är det en hel del saker som ska packas ner och jag hoppas att jag inte glömmer nått viktigt som exempelvis överlevnadsflaskan Minifom.