Idag så är det tre månader sedan som vår andra lilla prins kom till världen.
Jag säger som alla mammor gör att tiden har gått alldeles för fort och även om han fortfarande är liten så är han snart dubbel så stor som när han föddes.

Jag tycker att det är underbart att se hur denna lilla kille verkligen njuter av livet. Förutom det basala som att äta, skita och sova så söker han vår uppmärksamhet nonstopp. Han vill ständigt stå i centrum och se vad som händer, pratar och skrattar så fort man ser på han. Storebror är redan den stora idolen för han hittar ju ständigt på så mycket bus. Magknipet efter måltiderna har börjat släppa men vi ger fortfarande Minifom så att raparna enklare ska komma upp.

Pojkarna är faktiskt ganska lika varandra som ni kan se på bilden nedan och än så länge så är de även det till sättet men vi får se hur det utvecklar sig framöver.

Att vara tre månader verkar ganska skönt och även jag njuter av att få ligga och pussa på denna lilla guldklimp och hans storebror.

På förmiddagen så var vi och hälsade på Theo och Erica i stan. Vi kunde konstatera att pojkarna verkligen vuxit sen sist vi sågs. Vi gick även en sväng ner på stan och letade 30-års present till Sofi som vi ska till ikväll.
Sedan bjöd Erica på lunch hemma och barnen låg på golvet och pratade med varandra. Så underbart söta och härliga killar.

Bilderna nedan är lite inspiration från en lokal butik som vi har här i Skellefteå.

Jag och Josef tog en kvällspromenad till kyrkogården för att tända varsitt ljus i minneslunden.

De sista fem åren så har jag haft det som tradition att gå dit samt gå runt och tända ljus som slocknat. Och det är en trevlig årlig ritual som jag tycker om.
När vi var små så brukade vi åka till skogskyrkogården och där kan man verkligen snacka om att det är stämningsfullt!!
Det är så vackert när det brinner och så många tankar till våra bortgångna nära och kära.

Min älskade son tyckte att det var hysteriskt roligt att blåsa ut ljusen som jag tänt och jag är glad att vi var ensamma. På vägen hem så hade vi snöbollskrig och sista biten kröp han på alla fyra genom varenda vattenpöl och lekte hund. Jag vet inte om jag borde berätta det men jag gör det ändå. När jag vänder mig om så lapar ungen vatten från vattenpölarna!!! Jag vet inte var han får alla sina tokiga idéer från men då fick jag nog och lyfte han under armen och bar han hem sista biten. Jag lär väll märka om han är magsjuk imorgon…

Detta var även första gången som jag lämnade Melvin ensam hos farmor och farfar. Men han hade nyss ätit och det blev inte mer än två timmar och allt hade gått jätte bra.