Men en viktuppgång på 25 respektive 23 kg under två graviditeter så är det klart att kroppen har förändrats en del. Även om jag lyckats gå ner graviditetskilorna så märks det på kroppen att man fött barn. Det är helt naturligt och inget konstigt i detta och i många aspekter så gillar jag min kropp. Men jag har ett mål; jag vill bli starkare, få bättre kondition och på så sätt orka vara så aktiv som jag vill vara med barnen och själv känna att jag mår bra.

Anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att sätta press på mig själv och kanske även inspirera någon annan till att skapa en mer fysisk och aktiv vardag. Det handlar om sunt levande med regelbundna måltider och daglig motion, dvs  ingen bantning. Jag har nu hållit på i några veckor och känner redan att jag fått mer energi och styrka i kroppen och jag har tänkt att fortsätta med planen min. Mitt upplägg ser ut som följande;

Måltider: Äter som vanligt men undviker kolhydrater till middag. En dag i veckan är det tillåtet att äta godis och andra onyttigheter.

Träning: Jag använder mig utav Nikes träningsapp och har startat ett 4 veckors schema som består av styrketräning (kan utföras hemma) samt löpning. Det blir ca 4-5 pass i veckan. Jag rekommenderar starkt denna app eftersom den kan anpassas efter ens egna förutsättningar och i styrkepassen  använder man till största del sin egenkroppstyngd och arbetar i intervaller. Väljer man att ta i så känns det i kroppen dagen efter kan jag lova.

Vissa kanske tycker att 5 träningspass i veckan låter mycket men för mig som hela dagarna sitter framför datorn och inte rör så mycket mer än tårna så behövs det. Tjejmilen till hösten får bli ett delmål och härmed så utmanar jag min mamma och mina två systrar att löpa den med mig.

Bilden föreställer mig och lillasyster Frida fyra dagar innan Josef kom till världen.

Temperaturen har idag sjunkit till mer behagliga -4 istället för -20 som det varit de senaste dagarna. Därför så bestämde jag mig för att se om jag har någon kondition kvar och begav mig ut på en löprunda. Det var när vi var i USA som jag sprang senast så det är ju ett tag sedan, men jag har senaste månaden spenderat några timmar på gymet och där kört crosstrainern. Jag tycker att det gick förvånansvärt bra, 5 km på 30 min är enligt mig helt ok. Nu ska jag räkna lite derivator och sen ta en varm och lång dusch innan barnen ska hämtas från förskolan.

Som tidig födelsedagspresent från pappa så fick jag nya löparskor. Dessa var jag självklart tvungna att pröva idag så jag sprang iväg på en liten runda innan middagen. Oj så tungt det var!, mina lår kändes som två cementblock. Men jag tog mig framåt och i mål, 5 km på 29 min, vilket jag tycker är helt ok.

Jag har faktiskt varit ganska så duktig de senaste veckorna och sprungit minst tre gånger i veckan. Jag tycker att andningen har blivit lättare men kroppen känns fortfarande stundtals tung. Det borde börja vända snart tycker jag.

För att hitta de bästa skorna för mig så fick jag i affären löpa på ett band så att de skulle se hur min fot vinklade sig. Det visade att jag svagt lutar foten inåt och behövde en stabil sko med mycket dämpning. Är jag inte nöjd med skorna efter en månad så får jag kostnadsfritt byta till ett annat par, fast jag använt dem. Bra deal tycker jag.

Efter middagen så tog jag på mig löparkläderna och så gick vi mot en lekpark. Medan barnen lekte med morfar så drog jag iväg på en liten joggingtur. Så underbart att få löpa i nygamla miljöer det gav verkligen mer kraft. Dessutom så blev jag lite överraskad när jag kom fram till ett utegym. Fullt med folk var det. Vilken toppensak av sthlmstad att anordna en sådan sak!

Jag prövade att ladda ner appen RunKeeper idag innan jag gick ut och sprang. Den ska visa hur långt man springer och ta tid på sträckan. Antingen så har jag blivit ofantligt snabb och borde tävla på elitnivå eller så fungerar det fruktansvärt dåligt. Jag sprang tydligen 1,2 mil på tiden 25 min!

Min gissning är att sträckan var mellan 4-5 km. Någon som vet varför den räknat så galet och vad jag ska göra för att det ska bli rätt? Kan tillägga att jag höll telefonen i handen medan jag sprang.

Både i söndags och idag så har jag tagit mig iväg på en liten joggingtur. Skönt att få lite fysisk utmattning och inte bara psykisk som det varit de senaste dagarna med studierna och annat. Dock så känns mina vader för tillfället som två stela klossar och jag ska se om jag har något tigerbalsam hemma att mjuka upp dem med. Lite förvånad är jag över att min grundfysik inte försämrats nämnvärt utan jag tycker att det gick riktigt bra. Men det är ett tag kvar innan jag orkar springa milen utan att stanna… (mitt mål)

Nu så är jag två dagar sen med mitt återkommande inlägg om viktnedgången efter graviditeten. Men saken är den att nu så har jag faktiskt nått mitt mål! Jag är tillbaka i samma utgångsläge som innan graviditeterna vilket känns otroligt bra.

Kroppen däremot är sig inte riktigt lik vilket är helt förståeligt när jag totalt sett gått upp 48 kg och haft små liv som rört på sig därinne. Med lite mera träning så går det sannerligen att forma vissa delar till önskat resultat medan andra bara är att acceptera läget. Men i det stora hela så känns det riktigt bra.

Nått som stör mig en aning och som inte går att träna tillbaka är att min navel inte längre är en fin liten grotta. När jag bar barnen så började den fort att vända på sig och nästan hela graviditeterna så har jag haft en utåtbuktande navel. Nu är det som att den fastnat i nått konstigt mellanläge och det blir inte bättre av att jag ser den fula håltagningen som jag vid unga år gjorde. Nåja alla har väll små saker på sin kropp som de stör sig på men nu vet ni en utav mina.

Att träna har jag inte varit speciellt duktig på den här månaden utan all barnfri tid har gått till studier. Att promenera ska jag då försöka komma igång med igen. Det går nog bra att gå ut med Melvin när han är vaken och Josef är på förskolan och så får jag plugga lite när han förmiddagssover.

I Kusmark så har vi det så bra att på måndagskvällar så är det gympa i skolan. Det är bara att dra på sig en ful gammal t-shirt och sparka sig dit. Ett 20-tal tjejer, tanter och allt däremellan är det som brukar samlas och skaka lite på rumpan i takt till musiken.
Man får plocka med sig sina egna hantlar så det går enkelt att styra hur tungt du vill ha det.
Jag ska verkligen försöka dra mig dit regelbundet, bara R är ledig så.

Slutmålet närmar sig med stormsteg. Trots att jag har ätit som en häst under december så har jag tydligen ammat betydligt mer för resultatet denna månad är -2,6 kg och nu så är det bara ett ynka 0,5 kg kvar till slutmål!

Jag känner mig riktigt nöjd och stolt men nu måste jag börja bygga upp lite muskler och få tillbaka flåset. Mitt mål för 2013 blir att jag ska orka springa 1 mil utan att stanna. Kan bli tufft men inte omöjligt.